Idag var en dag som var ganska bra. Eller kanske till och med mer än bra. Varför vet jag inte, men kände mig i alla fall på glatt humör i alla fall. Efter FEB-provet (som gick bra för en gång skull!!) åkte jag hem och taggade inför matchen. Den matchen mot Munkfors. Den matchen som vi vann. Min egen insats är inte mycket att prata om egentligen, vet att jag kan bättre men kan även vara sämre så jag ger mig själv Godkänt som betyg. Men vi vann ju!!!
Ändå, sitter jag här med vinsten i skallen och är på dåligt humör. Mitt humör pendlar och det känns som att jag verkligen inte kan styra det för tillfället. Mycket har hänt den senaste tiden, både bra och dåliga saker. Men hur kan jag sitta efter en vinst i seriepremiären och vara nere?

Läste Fridas senaste blogginlägg nyss där hon skrev att man ska glädjas åt det man har och inte gråta över det man saknar. Men det är så jävla svårt ibland. Svårt att glädjas när något som var ens glädje tar slut. Till och med när man nyss har vunnit en match i innebandy som i princip är hela ens liv.....

Och sen den ständiga frågan. Vad i helvete kan jag göra åt saken??