en lång lång tid

Oj så glömsk jag blivit på att uppdatera. Har dock hänt väldans mycket på senaste tiden. Först ut är väl Winnerbäck-spelningen. Magisk. Lägg ihop en Lars och en gitarr och du får något helt obeskrivligt. Lägg även till en väldigt lugn och mysig publik som bara njuter, sjunger med lite vagt och smuttar lite på sitt glas vin. Då har du kommit en bra bit på hur spelningen var. Dock går den aldrig att beskrivas, återberättas eller föreställa sig. Den måste upplevas for real. En onsdag i Helsingborg alltså. För att gå vidare så har jag sedan dess även hunnit med ett antal av de så fantastiska torsdagsmysen i vanlig ordning, träffat Jin samt Norge som var på besök i sina hemtrakter, varit barnvakt, haft lunchdejter med vänner, jobbat (till och med fått två nya extrajobb) och upplevt Håkan Hellström live.

Konserten med Håkan på Conventum var även den en klass för sig, en av de bästa spelningarna jag sett med honom faktiskt (såklart toppar P&L09 ALLT). Vi kom till Conventum va 1.20 innan insläpp och det var kallt och jävligt. Väntade kanske ytterligare 1.30h på att han skulle inta scenen, så under tiden underhöll vi oss själva. Och jag kan säga att med det sällskapet blir man underhållan ganska rejält! När han väl gick på gjorde han bara det Håkan kan. Och vad det är, vet jag inte riktigt säkert men det är något otroligt och jävligt fint. Han sjöng det bästa från gamla, halvgamla, halvnya och sprojlans nya låtar. Han spelade crazy-hopp-och-skrik-låtar, lugna-jag-vill-gråta-låtar, och normala-jag-sjunger-med-lite-låtar. Fantastiskt.


Annat som har hunnits med sedan sist jag skrev orkar jag inte dra nu faktiskt. Går vidare istället. Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0